Ibland måste man våga, man måste våga ta det där steget....För ibland kan det där steget vara värt mycket, så mycket som ett helt liv. 

Ibland måste man våga ge allt en chans, man måste våga göra det som känns rätt just då. För man lever bara en gång, och varför ödsla bort det på ingenting, att inte våga ta risker? Livet är till för att ta risker, ibland går det åt helvete, men ibland kan det förändra ett helt liv. Man ska helt enkelt drömma som om man lever förevigt, och leva varje dag som om det vore den sista..

För ibland kan ju dessa drömmar slå in? Det kan bli en ny start på ett nytt liv. 

Våga stå ut, våga vara er själv. Och våga ta den där risken ni aldrig tog, för det kan förändra ditt liv. Man måste våga för att komma någonstans i livet.

För framgång kräver motgång! ;-)

nej, nu kilar jag vidare med dammsugarn i högra hand & headsetet i örat! tjing.

Bild från 2006.

Och jag är på sjukt bra humör!! =) känner att jag skulle kunna springa 10mil, bara för att... Jag vet inte varför? 

Meeen, då börjar ju såklart dagen med att man kommer på att man ska städa rummet... Det är inte så jobbigt, men att bara tänka på det gör mig less. Sen efter det blir det då ut, för varmt är det!

Men ikväll gott folk, då ska jag inte på rockabilly, som alla andra här i kommun verkar ska på.. jag ska på UG och praktisera! Och skönt är det, för jag orkar verkligen inte vara full ikväll... för imorgon drar jag till luleå/dop.. så inte ska jag sitta där bakfull inte.

Nej, nu ska jag dra vidare med mitt smile på läpparna och försöka styra upp nå kul, efter städningen! ;-)

Japp. Hemma från en otroligt sjuk kryssning/tågresa/stockholms tittande & häng med brudarna! ;-)

Egentligen kan jag sammanfatta det med 1 ord: AMAZING! Men det hade ju blivit lite tråkigt, va? Ja, vi åkte då tåg 12h till Stockholm där vi gick och virra runt, såg & fota som nå paparazzi's typ. Sen gick vi till någon pub där det bara hängde utlänningar & alkisar typ. Men där åt vi go mat & drack cider! =) Gött. Sedan traska vi vidare till Centralstation där vi satt ett bra tag som nå lodisar på golvet och chillade. Sen tog vi taxi mot Silja terminalen, och vi var i sjukt god tid.. För vi fick sitta och vänta  över 2h.. Men det gick ju det också! ;-) Sedan var det bara på båten, in i hytten.. Och väl där började vi duscha dirr, och sedan gick vi vidare mot buffén, där det bjöds på hur mycket alkohol man ville, och mat såklart! ;-) God mat var det. Och alkoholen ska vi ju inte ens prata om! ;-)

Sedan begav vi oss till hytten igen, och jag sminka mig medans Annika fixa håret på mig.. Och sedan drack vi alla ökx folk där tills vi begav oss ut på det otroligt sjuka kvällen.... vi dansade, drack i massor & träffa mycket trevligt folk! ;-) Sedan kom jag hem till hytten 06.00, typ. Där det givetvis vart världens fylle-samtal, men sedan small jag av på direkten!

Det var helt enkelt great & jag ångrar verkligen inte att jag följde med! ;-)

.... mer bilder finna såklart på Facebook! ;-)

Är jag, till 100%.. =) FAN SÅ KUL VI KOMMER HA DET ALLTSÅ!!!!!!!

Ska strax kila upp & göra det sista, sen drar jag vidare till RBK där vi sen ska dra iväg till Luleå, och sitta på ett tåg i 12h.. Tur jag har bunkra upp med mat & panodil.. + näsinhalatorn! :) nice shit.

Men nu avslutar jag det här inlägget med en goo satta låt! =) Och så syns vi på Onsdag!

Ibland tar jag mig en funderare, eller två...........

Hur mycket vissa tror & tror sig veta så jävla mycket om allt. Men annat är det med mig - jag har faktan, det är jag som vet. Jag kan inte förstå själv hur jävla dum jag var som höll fast vid att "nej, men det är hur bra som helst, jag är jätteglad.." - man klistrade på smajlet och så såg ingen, ingen såg den depression man verkligen var i, ingen förstod eller såg hur mycket gärna jag bara ville ta första bästa bil & köra ihjäl mig själv, ingen förstår hur gärna jag ville bort härifrån, fly till ett annat land, fly från alla mina problem, ingen förstår att jag verkligen var jätte ledsen. Ingen förstod, och ingen såg, och ingen kommer någonsin göra det heller.

Alla tror så jävla mycket, och försöker komma med "råd" fast dom inte vet ett piss. Det är ingen idé gå råd till mig, jag följer dom liks inte. Jag har aldrig följt vad andra tycker & tänker, så varför göra det nu?

Än idag kan jag sitta och tänka på alla bra stunder som fanns förr, alla stunder då jag kände mig behövd av någon, då jag var en tjej som dög. Inte bara en tjej som folk tror att dom kan köra med hursomhelst. Jag var verkligen någon när jag var med dig.

Men nu känns det bara som att jag tappat min identitet, jag har tappat bort mig själv.. Var tusan är den där Lina som är glad, envis, busig & impulsiv? Visst, hon finns på utsidan... Men på insidan skriker det bara rädsla, ångest & förtvivlan. Jag är bara ett tomt skal.

Men det är väl såhär det var tänkt, det var det här som skulle hända förr eller senare... Det var det här jag egentligen visste, men inte ville inse. Men för var dag som går försöker jag pusha mig själv, jag försöker inse att det här är det bästa för mig. Det finns ett liv efter dig, det kommer iaf, förr eller senare. Varesig jag vill eller inte, det finns något som heter att Gå vidare.