Vissa dagar kan jag sakna allt. Allt som man varit med om. Alla fina människor som kommit och gått. Alla som ställt upp för en.  Alla som funnits där. Allt roligt vi har gjort tillsammans. Alla tokigheter vi kunnat skrattat åt i timmar. Alla gånger jag fått tappa fotfästet, för bara en liten stund. Gjort galna saker. Jag kan än idag skratta för mig själv åt allt man gjort. Som jag och Johanna dagen efter vi hade varit ute, stod i spegeln. Tände och släckte lampan gång på gång. En galen kväll som spårade ur helt enkelt. Jag kan än idag skratta åt när vi fick slut bränsle i ICA-korsningen och sprang som tokar och knuffa bilen till Pox. Alla saker vi gjort tillsammans. Saker som fastnat. Saker som betyder så mycket fast det egentligen inte var så mycket. Utomlands resor som spårat totalt....

Jag erkänner, jag saknar allt. De sista åren som varit de mest omtumlande i mitt liv, men samtidigt dom bästa. Jag har lärt mig vad motgångar är. Jag har lärt mig livets hårda läxa.

(Blandade bilder, 2008-2010)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet rullar på i vanlig ordning.. Men ingen dag är sig ändå lik. L är redan ett halvår(!), och tiden går som vanligt - alldeles för fort. Skönt när träningen kommer igång på riktigt igen, när min trogne träningskompanjon kommer hem från Grekland...

Nyfikna människor.. En bild på Instagram gör att man får 50st fler unika besökare, sjukt. Spekulationer och skitsnack.... Varför är jag inte ens förvånad?! ;) ...

Orken och lusten att blogga finns inte just nu. Instagram är något jag hellre uppdaterar, där jag kan välja mina följare. LLLARSSSON heter jag där! ...

Inget ord kan beskriva min kärlek för denna lilla krabat. Han som förgyllt våra liv och gjort det verkligt värt att leva. Våran supersnälla kille, Mamma älskar dig till månen och tillbaka. ...