As we grow up, we learn that even the one person that wasn't supposed to ever let us down, probably will. You'll have your heart broken and you'll break others' hearts. You'll fight with your best friend or maybe even fall in love with them, and you'll cry because time is flying by. So take too many pictures, laugh too much, forgive freely, and love like you've never been hurt. Life comes with no guarantees, no time outs, no second chances. you just have to live life to the fullest, tell someone what they mean to you and tell someone off, speak out, dance in the pouring rain, hold someone's hand, comfort a friend, fall asleep watching the sun come up, stay up late, be a flirt, and smile until your face hurts. Don't be afraid to take chances or fall in love and most of all, live in the moment because every second you spend angry or upset is a second of happiness you can never get back.

"Ge mig arsenik...... Bapapa" en skriven statusuppdatering på Facebook av mig i Februari 2011.

Antagligen mådde man inte bra då. Eller, det gjorde man inte. Det var psykisk misshandel, det var mycket problem, det var droger hit och dit för många man umgicks med. Det var inte roligt. Jag minns allt så väl. Saker som man helst av allt vill glömma och förtränga. Men det går bara inte. Jag får den där "kicken" när jag tänker tillbaka på alla tråkigheter, "Kicken" som får mig att inse att man lever. Trots allt så lever man livet fullt ut. Men där innerst inne gömmer man de största aggressioner en människa kan ha. Ibland, då och då kan jag undra - när kommer jag sprängas? Jag kan inte hålla in allt. Enligt alla andra. Men envis som jag är kommer jag göra det. Jag kommer gå med mina aggressioner i graven. Sen så det värsta jag vet är när människor som absolut inte vet någonting säger; "Inget att bry sig om. Bara att gå vidare."

15 maj 2011. Dagen jag släppte taget. Dagen jag släppte taget om tron att kunna rädda alla runtomkring mig. Jag valde mig själv före alla anda. Jag valde Kia och mig själv före allt annat. Jag grät för mig själv i flera veckor. Inte för att jag var ledsen över det som hänt. Utan för att jag var stolt över mig själv. Än idag är jag stolt att jag lämnade mitt gamla liv bakom mig. Lämnade allt, gick direkt vidare och insåg så mycket. Insåg att jag aldrig kommer kunna rädda folk med problem, där dragningskraften till drogerna och alkoholen är större än kärleken till mig. Aldrig. 

Sen så var det sommar. Sommaren gjorde en gladare. Man hitta på någonting dygnet i rundo. Man umgicks med fin fina vänner som kunde konsten att göra en glad. Och tillsist bli en själv igen.

Sen kom December månad, 2011.. Den rullade in med sin härlighet! För första gången på flera år kände man sig.... Lycklig. Lycklig rakt igenom. Sen dess har jag känt att ingenting kan bryta ner mig. Ingen kan få mig att må så dåligt man gjorde förr. Inte när jag har han vid min sida. Inte när livet är precis som i en saga. Jag har hittat min prins, bor i mitt slott med min perfekta gumma, Kia.

Livet som det ska vara.

- "Framgång kräver motgång." - "Vad som inte dödar dig, Gör dig bara ännu starkare" -

I will never give up on something this strong.

Gårdagen var fin! Var tänkt att vi skulle grilla och ta oss en lill en. Det blev bara det sistnämnda. Men trevligt hade vi. Surrade, drack och åt gott. Precis som det ska vara. 

Hur ska jag orka stiga upp härifrån datastolen på BB och knalla ut till bilen och åka ner till jobbet är min fråga? Ja, dags nu. Jag börjar om 15min. 

En fin söndagsbit som har spelats flititgt på söndagar sen hon vann idol. 

It's a beautiful day!

Himla vackert väder ute idag.. Synd att man jobbar en knasig tid. 12-20. Efter det ska jag och Vero hurtbullen träna. Sen hem och mysa med Kia, sen sova. Jobba imorgon 6.45-12 Och efter det blir det grillning, ett par Breezer's i goda vänners sällskap. Sen på söndag ska jag jobba 16-21.15 Det var min helg det. Blir mera lugn, och eftersom jag jobbar så korta pass är det ju nästan som att vara ledig. Dock ska jag ju jobba nästa helg också, så det kan ju vara skönt ha en lugn helg.

Nej, nu ska jag avsluta min rast och gå ut till dom fina gamlingarna och prata. Att jag älskar mitt jobb. Att få umgås och få ta del av de äldres liv, deras erfarenheter och kunna få vara en liten del av deras liv. Det finns inget bättre. Fina, fina gamlingar.

Min allra finaste, käraste ägodel. Fina Baby K!

Sitter här på jobbet med solskenet skinande bakom ryggen. Nu vill jag ha varmare ute så man kan njuta av det vackra vädret, istället för att sitta inne och vara små-bitter över att man inte kan vara ute.

Inatt har jag fått inta flickrummet igen.. 13grader i lägenheten, så jag har hållit på att frysa ihjäl de senaste nätterna. Så då har jag invaderat Adam ett par nätter tidigare.. Och det tror jag att jag ska göra inatt också ;)

Nej, nu ska jag fortsätta göra någon nytta. Jobb till 16, sen ska jag träna 17, och sedan ha lite kvalitetstid med mina två finisar innan jag ska åka tillbaka och träna med Vero efter 21.

Gårdagen var bra. Kvällen började med att jag skulle vara nykter, men ganska fort lurade dom mig i flaskan. Och svårövertalad var jag ju inte. Sen satt vi där, surrade, åt chips, drack & hade det bra. Sen kom Adam och hämtade oss, så vi åkte vidare till Freddy där resten av kvällen spenderades. Idag kom jag dock på att en flaska Rosévin, ett par vinglas, öl & cider inte är någon bra kombo. Inte bra alls. På morgon vaknade jag upp och funderade var jag var... Och hur jag hade kommit hem. Jag funderade hur ljuslyktan på väggen hade fallit ner, varför mina kläder låg i hallen och varför jag hade tandborsten i handen. Fick ganska fort en enkel förklaring av Adam: -"Men kanske för att du var så full. Jag fick bära in dig i sovrummet för att du rev ner ljuslyktan när du föll mot väggen, du var så tjurig och skulle borsta tänderna och sen missa du hinken" Tur man kan skratta åt det idag... 

Nu ska jag fortsätta, mysa ner mig i soffan resten av kvällen och ladda hem en bra film. Imorgon måste jag nästan ringa och höra hur det kan vara så kallt här i läggan, fast jag har max på alla element, och onepiecen, en tjocktröja över det, tjocksockor och en filt. Brrrr!

Några bilder från igår:

(Snodde ett par bilder av dig Johanna)

Jobbat idag också. Imorgon och Fredag kvar, sen har jag helg. Härrrligt! Känner mig mycket piggare också. Kanske för att man dragit igång med träningen igen? Basketträning Mån, Ons & Fre.. Och sen styrketräning där emellan någonstans. Igår drog jag och Vero våra arslen dit. Skönt var det. Men inte lika skönt när jag har träningsvärken från h-vetet idag. Äsch. Det ska kännas att man rört på fläsket. Ikväll kör jag på basketträning med världens bästa flicks! Hur vi ska springa :) 

Nej, dags att gå ut i äckel kylan ett tag, fast med världens bästa Kia!

Hur vi hade det bra förra sommaren. Den här sommaren ska bli bra, om inte ännu bättre.  

Ojoj. Det sprättar i fingrarna. Nu vill jag berätta det. Fast, egentligen är det ju bara dom det gäller som behöver veta om det. Men jag är så jäkla glad just nu. Så lycklig som jag var i precis det här ögonblicket på balkongen 2a kvällen i Alanya. Ungefär på samma sätt.

Så genomglad och busig, som bara jag kan vara! :)