Inlägg publicerade under kategorin Tankar.
Idag är dagen jag har kännt att jag måste verkligen göra något åt mig själv, åt mina tankar och åt mina "jag borde ju egentligen..", så nu har jag knapprat ihop en lista, med vad jag ska, vad jag borde, eller vad egentligen vill.
Innan året 2011 har tagit sig till sin ände ska jag;
* Ha slutat bry mig & ta åt mig vad andra människor tycker, tänker & yttrar sig om.
* Ha tatuerat in min fina text som beskriver mitt liv så bra.
* Ha rest utomlands minst 2gånger. 1resa med sol, bad & shopping & 1 med en himla massa party!
* Ha förblivit blond! Blond är så mycket Jag så det finns inte. Brunt, svart & rött kan ta sig i baken! Som blondin har jag faktiskt roligare, that's it!
* Börjat uppskatta vardagen lite mer än vanligt. Tatt vara på de stunder som får mig att känna mig lycklig av.
* Vill jag känna mig riktigt lycklig, om det så är för 1 dag eller för 1 vecka.. Spelar ingen roll. Jag vill känna mig så lycklig så som att jag svävar på moln igen.
* Sluta stressa omkring överallt & försöka göra andra lycliga - för att man själv mår skit. Jag vill kunna vakna upp en morgon, äta frukost i sängen, ligga och dra mig precis hur länge jag vill, se sjuka filmer jag får skratta till och skratta högt, och sedan tänka för mig själv; Vafan skrattar jag för egentligen? Sedan kunna ta mig ett långt bad, ligga och fundera, sminka mig riktigt fint, klä mig fint. Och sedan, ta itu med vardagen.
* Hitta mig någon, som uppskattar mig för den jag är, för de val jag gjort i livet, för den familj jag har, för hur jag ser ut och för vilka intressen jag har.
* Dansa naken i regnet! Eller kanske inte naken, men jag ser framför mig; I stavik, berusad, sjunger "don't stop believing", och dansar runt omkring i bara t-shirt och trosor. Det är det små detaljerna som gör livet till det bättre sägs det ju, så.
* Köra bil så fort att man glömmer tid & rum, spela en bra låt på järnet & bara köra - med destination okänd.
* Åka iväg mer på spontan-turer, bort från kommunen, skogsvägar eller bara till ett spökhus.
* Sluta köpa en massa kläder - Och spara undan lite pengar istället.
* Börja göra saker JAG tycker är roligt, inte vad andra vill att jag ska göra. Jag ska börja spendera mer tid på dom jag vet alltid finns där för mig, spendera tid med att göra tappra försök att göra mig lycklig igen.
* Försöka få en person jag avgudar att inse att det finns så mycket annat, så mycket annat som är bättre. Få den att inse att det förtjänar så mycket mera, och försöka få den att inse att vi är en hel armé som står bakom han i alla lägen.
The End. Mycket är simpla saker, men det är mina mål och mitt liv. Mina önskningar, och mina tankar.
Sitter och tänker för mig själv... Var hade jag egentligen befunnit mig idag om jag inte hade haft min lillatjej bredvid mig?! Tankarna snurrar, men högst troligt så hade jag nog legat inne, inte haft något jobb, och bara stirrat in i väggen, absolut högst troligt. Finns ingen som hon, finns absolut ingen i hela vida världen som har kunnat få mig upp på fötter så snabbt igen - ingen som verkligen har legat tätt intill mig, i vått och torrt. Det har aldrig funnits någon som hon, det kommer aldrig finnas någon heller. Hon har verkligen varit min allra bästa, trogna, snällaste vän man kan hitta. Yeah right, en Hund tänker många.. Men det är sjukt hur beroende jag är av henne, och hon av mig. Min lilla tjej, min lilla, lilla gumma.. Hon var den som verkligen fick mig att sluta gråta - Och skratta istället. När man sitter där, blivit bedragen, sviken & är längst nere i botten, så kommer hon och lägger huvudet på mina ben, tittar på mig med dom mest sorgsna ögonen och börjar slicka på min hand. Det kallas Kärlek gott folk, äkta fucking kärlek rakt genom hjärtat. Det finns ingen bättre än dig Kia, det gör verkligen inte det.
"Jag behöver ingen annan, för jag har ju dig....."
"when people walk away from you, let them go. your destiny is never tied to anybody who leaves you, and it doesn't mean that they are bad people. it just means that their part in your story is over."
Jag & Go-Gumman!
Made a wrong turn, Once or twice
Dug my way out, Blood and fire
Bad decisions, That's alright
Welcome to my silly life
Mistreated, misplaced, misunderstood
Miss "no way, it's all good", It didn't slow me down
Mistaken, Always second guessing
Under estimated, Look - I'm still around
" Fuck it. "
Det är tanken man har varenda dag, vareviga dag. Tanken man så ofta försöker övervinna, tänka tankar som får det att försvinna. Men det går bara inte. Tanken har slagit mig flera gånger; Varför bry sig så himla mycket om någon som nästan aldrig visar att den bryr sig om en själv? Jag hatar att det ska vara så. Jag hatar att jag ens måste tänka den tanken..
Det finns goda sidor hos varje människa. Det har jag inte trott förr, men eftersom tiden gått har man förstått att man ska ge varje människa en chans, varje människa är unik & varje människa förtjänar flera än 1 chans.
Man ger chans på chans - Men ingenting händer. Ingenting förbättras. Där står man, varje dag med gråt i halsen och tänker; vad kommer hända härnäst då? när kommer dagen då allt kollapsar? när kommer allt bli bättre egentligen?
Som jag sa; Det sägs ju att katter har 9 liv, men du har bevisat motsatsen, även människor kan ha fler liv än katter. Du måste ha en förjäkla stark ängel som ligger ovan och vakar över dig, dag som natt..
Men även för den starkaste kommer dagen då ingen kommer vaka över dig........
Länge leve längesen,
som jag minns de var det lätt - även när jag trillade omkull,
länge leve du min vän - du som alltid följt mig hem,
nykter eller alldeles för full.
Dagen med stort D. Dagen då du & jag blev vi. Minns att det kändes som att man svävade på moln, allt var perfekt, det kändes verkligen som om denna kärlek var oövervinnlig. Det trodde jag, det har jag trott men kommer inte tro på nå mer. Det fanns så många stunder då jag helst hade velat låsa in dig i en lägenhet med mig och Kia, bara för att veta att du stannar hos oss, så att du aldrig lämnar oss mer. Det fanns stunder då jag hade kunnat strypa dig när du kom hem 6 på morgonen och väsnades. Det fanns stunder då jag lämnade allt annat bakom mig, och bara la ner min tid på dig, på dina val, på dina vänner, på dina intressen. Det fanns en tid som var bra, det fanns det. Och sen kom "den där tiden", tiden som jag vet att alla längtat efter. Tiden då det kommer upp på Facebook: "Lina Larsson har nu ändrat status från I ett förhållande, till Singel." Den dagen som alla sett framemot, dagen då en liten, ful, ynklig brud gjorde säkert allt i sin makt bara för att få ligga med dig. Jag har alltid trott du var stark, det har jag. Men det visade sig vara raka motsatsen... Fastän jag kände på mig, att något inte stod rätt till, fortsatte jag utsätta mig för denna sak, att bli så djupt sårad.. Så jäkla sårad. Jag visste att den dagen skulle komma, för det har den gjort så många gånger under en 3-års period nu. Jag visste att jag skulle måsta tömma lägenheten på alla mina saker, jag visste att jag var tvungen fixa mig ett eget boende. Och nu står man här. Ensam. Igen.
Det finns dagar jag vill så gärna fara tillbaka, gråta ut. Det finns dagar då jag verkligen inte vill vara ensam. Men så tänker jag: Det finns för många dagar jag har tänkt "Är jag inte värd nå bättre än det här, kan jag inte vara mycket värd."
:(