Senaste inläggen
Ja. Efter det här inlägget ska jag hoppa i duschen en snabbis, snöra på mig mascara & sedan ta en prommis med Kia till Brännaberget. För då ska vi åka på IKEA... Jag, Mamma, Pappa, Tobias & såklart Kia. Det går superbra att lämna min duktiga tjej i bilen, inte en pinal rör hon! Samma inne i lägenheten.. Har fått gruva mig många gånger att hon ska ha bitit sönder nå, men de enda är att hon dragit några trådar från en matta, men det har hon aldrig gjort om... Duktiga, lilla bruden.
Nej, duschen sa vi va?
Hio.
Jag bryr mig verkligen inte om vad folk tycker om min bil. För jag älskar den! Går som en klocka, går sjukt billigt & passar mig precis. Vad mer kan man begära egentligen? Det är ju en MB så ;) Släng nya bilar i väggen... Gamla bettan startar då i alla väder!
Imorgon ska jag dessutom pallra mitt arsle ut & fota. Min bil, Tobias bil, Kia.... Ja allt! Hoppas på bra väder då! =)
Då säger vi godnatt på det. Sovgott!!
Det är ganska sorgset om man tänker efter, Människor man känt hela sitt liv kan bara försvinna, försvinna för flera månader... Sedan komma tillbaka, titta förbi då & då - för att sedan försvinna igen.
Människor som man sett upp till sedan man var i blöjan, kan plötsligt förändras - Från den snälla blonda pojken, till den kriminella, farliga killen. Men ändå så ändras det inte, man ser fortfarande lika mycket upp till personen, oavsett om det går uppåt eller nedåt. Man slutar aldrig tro, man slutar aldrig hoppas & man slutar aldrig be. För vem vet? den dagen kommer då allt ändras - till det bättre. Eller så kommer nedgången alla väntar på, som flera också hoppats på.
Ibland funderar jag för mig själv... Vad var det som gick fel egentligen? Vad var det som hände? Umgänget, Grupptryck eller bara en grym osäkerhet? Man kan aldrig skylla på någon annan - för man har ett eget val i allting. Oavsett om det är att sätta sig i en bil med en onykter förare, tacka ja till droger eller göra något kriminellt med någon annan. Man har alltid ett val, ett eget val. Det finns alltid en lättare, bättre väg ut - Men som många, nästan ingen ser. Dom väljer att ta den "spännande vägen", och det slutar oftast i - Kaos. Beroende. Elände & Våld. Den vägen som många tänker "tar för länge" eller "inte duger" det är oftast den vägen man ska ta, den man egentligen någonstans är den rätta.
Då fick jag sagt det jag ville. Punkt på det.
Jag vill också börja träna.. Alla verkar ha börjat köra igång värsta tränings maratonet. Helt seriösa. Jag vill också. Jag vill styrketräna, springa... Och jag vill absolut inte ha dålig kondition, eller astma. Tycker det kan bli sommar så jag kan börja jogga/springa på bar mark, för jag har skorna från helvetet som är så halkiga att t.om Kia drog mig i backen. Äsch då.
Nej, men nu vill jag verkligen sätta igång med något.. För det är inte okej att ha träningsvärk efter en 1,5 timmes basketträning. Absolut inte. Åhhh, varför var jag så dum och slutade motionera från första början? Och förstörde min kropp totalt.... Ja, nog gnällt. Tycker alla gnäller att dom är feta hit & dit, tillochmed människor som är pinnsmala. Det gillar jag inte, absolut inte.
Nu ska jag ladda hem någon ny (bra film) i order av min lilla T! =)
Alltså, vi åker inte till Turkiet försen den 24augusti, men ändå känns det som att det är snart, väldigt snart. Ibland får jag nå "il" och går och kollar på hotellet, på bilder från Turkiet. Kanske är det så att jag längtar tillbaka? Eller att jag bara vill bada, sola & verkligen koppla av? Känns känslan när man kopplar bort Överkalix, alla problem & alla nära som far illa... Jag tror det är så. Det är som en healing grej, att få åka bort & ta hand om sig själv - och inte bara gå & fundera om andra, hur dom har det och vad som kommer hända härnäst.
Jag vill åka nu.