.... till världens mest otroliga syster. GRATTIS!

Jag känner mig dum när jag inte kan närvara på din dag, för det hade du varit värd. Jag känner mig elak för att jag inte kund ringa och skrika: GRATTIS DIN GAMLE BEGONIA, för att jag inte har några pengar på kortet! Jag känner mig otroligt dum. 

Men en sak ska du veta: Att du vet vad du betyder för mig... Jag säger det allt för sällan, (otroligt sällan) men du ska veta att jag säger det inte så ofta åt någon, men nu säger jag det..... JAG ÄLSKAR DIG MEST I HELA VÄRLDEN, J.   

Just nu hade jag bara velat att vi befann oss i USA maj 2009, vi skrattade tills tårarna rann, vi pratade ut om allt & alla, vi åt ben & jerrys i mängder, du kom med mig till Subway, bara för att jag ville det, jag vill att vi ska shoppa och skratta så vi nästan pissar ner oss, jag vill att vi ska vara på Starbucks. Jag vill att du ska visa mig runt i Washington DC. Det var det roligaste jag gjort i hela mitt liv tror jag. Vi hade the times of our lives. 

Hade jag haft engar hade jag satt dig på ett plan, påväg till Maryland, till lillkillen - bara för att jag vet att du hade velat tillbringa din dag där. Sen hade jag fixat ett privatplan till Ökx, bara så alla vi här hemma hade fått träffa dig, bara så Kia hade fått träffa världens bästa.

Men det kan jag inte, tyvärr. Men drömma kan man ju. 

Ja, nu ska jag avrunda... Men jag avslutar med ett GRATTIS IGEN, & en bild, som du inte kommer bli glad över... Jag var full as hell, & du den bästa chaffisen. :) Men äh, ingen läser ju min blogg så, den bjuder jag (vi) på! =)   

Ett blogginlägg, en snus, ett glas vatten...

Efter det ska jag fortsätta med städningen. 

“Who are you to judge the life I live? I know I'm not perfect and I don't live to be. But, before you start pointing fingers, make sure your own hands are clean.”

- Bob Marley

Idag fick jag bli överlycklig - Jag fick mitt paket från Eleven! =) Där en massa, massa, massa smink infann sig. Självklart fick jag världens bästa "Goodie-Bag" också som innehöll 7st parfymprover, (och inte såna små fjuttiga, utan större, som faktiskt räcker), en ansikts-scrub, hudsalva & en concealer. Helt undebart! Jag älskar att uppdatera min sminkväska. Så nu fick jag mig nytt mineralpuder, nytt transparent puder, nu foundation, ny ögonskuggspenna, ny mascara, ny highlighter, ny finntäckande grej & en vit kajal. Lycka kallas det.

Nu ska jag ut med Kia, sen hoppa till sängs.... för imorgon är det dags att rensa upp garderoben, för där ser ut som självaste f*n, städa ordentligt & fixa. ;-) Skönt ha en heldag på sig att verkligen få rengöra ordentligt, känns bättre när allt är gjort på en dag, annars skjuter man bara upp det.

GODNATT! Sweet dreams ;)

Kallt ute, svar Ja. Men en fin dag har det varit.

You found me.

Det är med sorg i hjärtat jag säger det - Man blir inte yngre.

Förut har jag inte velat tro på det, eller så har jag bara blunda för det och hoppas allt ska bli som det var förr? Men så blir det ju inte, tiden går framåt, inte bakåt. Vi blir allt äldre med åren, vi åldras och blir tillslut allihopa - sjuka på ett eller annat sätt. Det kan vi inte förbigå, så är det, och så kommer det alltid vara. Ingen kommer undan, så är det. 

Jag ser varje dag människor som står där, gamla - vissa med eller utan sjukdom. Dom flesta säger: - Bara man hade varit 20år yngre hade man orkat mer. Men så kommer det ju inte bli, dom blir inte yngre. Åldern tar fast dom, begränsar dom. Dom kan inte leva samma liv som förr.

En vacker dag kommer jag själv stå där, gammal.. Och säga: "-Bara jag hade varit 20år yngre." Den dagen kommer den med. Eller så kommer det ingen sån dag, jag kan hinna gå bort före jag hunnit fylla 20 fast. Det är det ingen vet. Varje dag går vi på en skör lina, en lina som kan gå av plötsligt. Det kan hända en bilolycka, man kan drunkna, man kan bli påkörd, man kan få hjärt-attack, man kan ta en överdos. Det är det ingen vet. Jag har aldrig varit rädd för döden, och det har jag sagt.. För den dagen, den kommer en dag.. Så man ska inte gå och vara rädd - döden träffar oss alla, på ett eller annat sätt, av en orsak. Jag är inte rädd, jag ska inte bli rädd. jag är inte rädd för min egen död, jag är rädd för min familjs död. Jag vill inte se en enda av dom falla bort, för jag vet hur jävla ont det skulle göra i mitt hjärta. Fast ändå vet jag ju att ålderdomen har sitt, men när det innebär att jag ska förlora en av mina nära kan jag inte ens föreställa mig tanken. Jag vet ju egentligen att en 90-åring har levt sitt, jag vet ju det. Men fast jag har sett många människor dö, jag har hört människor bett om att få dö - så kan jag ändå inte förstå att jag måste förlora någon. Jag har läst många böcker om ålderdom, jag har gått omvårdnadsprogrammet i hela 3år - men ändå kan jag inte förstå det. Jag vill inte, jag kan inte, jag ska inte.

Jag vill inte.

Anledningen till detta inlägg är min käre Morfar, som har varit min idol i många år. Om någon kunde förstå hur mycket jag älskar denna personen. Han har alltid varit världens absolut snällaste (och då menar jag snällaste) Han lät mig doppa kakorna i saft, t.o.m fast Mamma & mormor sagt väldigt strikt att jag absolut inte får, För "Lina grisar ju så mycket." Men han lät mig, han lät mig "grisa". Han tog med mig överallt, han höll i mig när jag skulle kissa när jag var liten, han tog mossa och torkade mig när vi var ute i skogen och pappret var slut. Han blev aldrig sur, han lät mig. Han köpte oss en lekstuga, för -"Barnen måste ju ha något att leka i". Han klämde in sig i en lekstuga, ca 1,5m lång, bara för att vi ville att Moffa skulle sova med oss. Han köpte oss lördagsgodis, han var där för oss i vått och torrt. Han ville vårat absolut bästa - och såg till att vi fick det också. 

Jag har vägrat inse, och jag har blundat för det förr, Men nu har jag kommit till de stadiet då jag insett att Min kära Moffa inte blir yngre, han blir ju inte det. Men han är ändå samma gamla Moffa för mig, oavsett åldern. Han betyder fortfarande lika mycket, om inte mer för mig nu. Jag har insett att minnet är inte som det var förr, men det spelar mig igen roll. Han kommer iaf ihåg mig... Och det bästa han vet är ju "Morfars lilla Kicka" som han sött kallar Kia. Kia är hans glädjespridare. Idag när vi var ute i Stråkan och skottade, gick jag där och garn-skottade och svettades, och han... Han ville mest ha koll på var Kia var, så hon inte gick ut på vägen. Söta lilla Morfar. Som han sa en dag. Lina, du har verkligen blivit stor nu, och med stor, menar jag stor. Du har ju t.o.m växt om mig och Mormor. Och det har jag. Jag har blivit stor nu. Fast ändå, dyker alltid dom där 3 frågorna upp när jag är där..

- Har du nog med kläder?

- Har du nu ätit något?

- Har du nog med pengar?

Och jag kommer alltid med samma svar: Ja, jag ser ju inte ut att svälta precis, och jag har ju mycket kläder, och pengar också. Men ändå måste han vara säker på att jag har det bra varje dag. Världens bästa Morfar, om du ändå bara visste... Hur gammal du än blir... Jag kommer finnas där, jag kommer skjutsa dig, jag kommer ställa upp, jag kommer alltid komma dit du vill. För det är det minsta jag kan göra, för allt du gjort för mig. Du har stor del att tacka för att jag är jag idag. Utan dig hade jag inte varit generös, utan dig hade jag inte lärt mig att "grisa". Utan dig hade inte jag varit jag. Älskar dig, forever and to heaven.

" Let me tell you something you already know, the world ain't all sunshine and rainbows. It is a very mean and nasty place and it will beat you to your knees and keep you there permanently if you let it. You, me, or nobody is gonna hit as hard as life. But it ain't how hard you hit; it's about how hard you can get hit, and keep moving forward. How much you can take, and keep moving forward. That's how winning is done. Now, if you know what you're worth, then go out and get what you're worth. But you gotta be willing to take the hit, and not pointing fingers saying you ain't where you are because of him, or her, or anybody. "

Kloka ord det där. Nu ska jag slå på ett avsnitt DHW, följt av ett nytt avsnitt Gossip Girl. Sen ska jag krypa ner i den varma, sköna sängen bredvid mina två hjärtan. Godnatt gott folk.